Krav
Avel och avel, i provrör för att få så bra avkommor som möjligt. Det låter så hemskt! Tänk om man gjorde så med människor.
Jag tycker att det är bra att ryttare med höga ambitioner säljer sin häst om hästen inte vill åt samma håll som ryttaren. Det är ju viktigt att häst och ryttare vill lika. Annars är det omöjligt. Men det känns ändå så hemskt att sälja sin kompis för att den inte är "duglig nog".
Jag vill inte luffa i skogen dag efter dag och fortfarande göra det efter 10 år. Det skulle inte vara så kul i längden.
Så tycker väl nästan alla?
Jag tycker om att tävla, men mitt huvud undrar om det verkligen är rätt?
Vill ha en så naturlig hästhållning som möjligt och alltid vara säker på att hästen är med på det man gör och att den gör det med vilja och inte bara för våran skull.
Detta är inte riktat mot någon speciell person eller häst. Det är bara mina tankar som jag skrev ner.
Lämna gärna en kommentar om detta!
Jag förstår hur du tänker, många vill komma nån vart, även om "komma nån vart" betyder olika för olika personer. Jag skulle vara mer än nöjd med att tävla 110-120 när jag köper häst igen, medan vissa inte är ett dugg nöjd med hästar som "bara" går 130. Samtidigt håller jag inte med om det du säger om att hästen och ryttaren ska "vilja samma sak". Hästar har inga ambitioner. Däremot finns det såklart individer som älskar att hoppa och har studsbollar under fötterna, så de kommer längst. Medan vissa hästar tycker det är det bästa som finns att skutta runt på 70 cm men inte kan hoppa högre pga hur de är byggda osv.
Älskar såna här inlägg btw! Super =)
Jag har iallafall aldrig haft några tävlingsambitioner och jag har aldrig ens velat ha en egen häst utan varit nöjd med att vara medryttare.
Och här står jag nu med en fd tävlingshäst, min egen häst (även om det står annat på pappret). ;)
Jag är mer än nöjd med att göra allt annat än att tävla. Jag är inte den typen. Känner fler "skogsmullar" som aldrig haft andra ambitioner heller. Men känner också många som är helt inne på tävlande som säljer hästen/hästarna om de inte funkar till det de vill ha dem till. Säljs till hem där de passar bättre - vilket ju är bra i längden!
Zeppolins ägare gjorde sig inte av med henne när tävlingskarriären var över - hon tog föl efter henne och sen hamnade hon hos den som är bäst (mig..hehe..) för henne i det skedet av livet hon är i nu...:) Zeppolin har varit i ägarens ägo sen 1996. Andra hästar har kommit och gått, men Zeppolin har hon aldrig ens tänkt tanken på att sälja, en gammal trotjänare..
Svar på svar: Håller med om att man behöver en häst med en bra inställning om man vill hoppa 140, men den 140-hästen skulle säkerligen vara lika nöjd om man red ut i skogen och kanske bara skuttade lite då och då. Det var så jag menade =)
Jag har ju sådan tur att mina hästars kapacitet överstiger min, och jag tror faktiskt att det egentligen är så för många, men man kan inte ta tillvara på kapaciteten utan tycker istället att hästen inte räcker till och byter ut den. Gäller förståss inte alla!
Sv: Japp, det gör jag =) Inte på samma sätt som annars förståss, och jag har bara en hemma som rids alls =)
Jo det är ju sant. Hehe, dock tycker jag det är roligare att pyssla om hästen än att rida den. Men njae jag skulle nog ändå inte villa ha en häst jag ALDRIG skulle kunna rida. Samtidigt är det ju inte heller bra om hästen vill arbeta hårt och mycket och jag bara vill skritta runt när jag rider nån dag i veckan :P
När jag skaffar häst, och då när det t.ex är på vinterhalvåret. Så kommer det tillexempel inte kanske bli ridning alla dagar i veckan och inte hårda pass utan kanske skritt med lite trav och ev. nån galopp i veckan. (oftast blir det ju att rida ute eftersom man inte alltid har ridhus eller om man så har det så är det ju oftast fullt hela dagarna. Och här där det är 20-30 minus varje dag så blir det ju inte roligt att rida ute i 45-60 min för att den ska kunna jobba hårt och få komma ut i en lång galopp (desto längre/mer man galopperar desto mer trav och skritt blir det ju efter, och desto längre ridpass.) flera dagar i veckan. Inte blir det ju att man orkar släpa fram massa bommar och hinderstöd 50 m för en hoppbana i 20-30 minus ute i paddocken (somsagt är ju nästan alltid manegen upptagen). För att då kunna löshoppa eller överhuvudtaget hoppa hästen..
Jao, det är ju lite olika. Antingen är det det ena eller det andra. I ett fall är det en häst som måste jobba minst 1 timme varje dag, med en ägare som vill rida 1 dag i veckan. Och i nästan fall är det en häst som bara vill luffa runt i skogen medans ägaren vill hoppa runt i manegen 1 timme/dag 7 dagar i veckan och fara runt och tävla varje helg.
Oftast så blir det ju att hästen säljs eftersom det inte funkar mellan människa och häst. Precis som du sa. Och det är ju synd att det ska vara så, men det funkar ju inte heller med att man inte ska trivas med varandra..
Jobbigare tycker Jag det borde vara med alt. 1 hehe, med en häst som vill jobba järnet och ägaren helst bara sitta och pyssla om istället för att rida ut i kylan..
(snackar om vintern nu då, på sommaren, för JAG då, så hade det blivit ridning klar mer, eftersom det är roligare/skönare att kunna njuta av att rida eller åtminstånde kunna arbeta "rent" istället för att bara åka runt på hästen och frysa tårna av sig.)
Alltså spekulerar bara med mig själv, skriver inte "emot" eller något :)
Hej! Fin blogg. :) Såg att du frågade om tränset i Carolines blogg. Jag skrev kort om det här http://sallberglina.zoomin.se/blogg/20101107-385829-Micklem-trans.html och på youtube finns massor med videoklipp om det. Jag gillar det verkligen.
det är ju lite dubbelmoral det du skriver, men jag fattar vad du menar. Har själv haft de tankarna många, många gånger men samtidigt så får man ju alltid tänka till hästens bästa. För min del så har jag en häst som flyttat runt så pass mycket och hamnat hos så många konstiga människor att det skulle kännas fel att ännu en gång skicka iväg henne till ett nytt ställe som man inte har en aning om hur de kommer behandla henne.
